Brf Bryggeriet

                                                              Ängelholm

Engelholms bryggeris historia


Bostadsrättsföreningens namn Bryggeriet har en gedigen historia bakom sig. Parallellt med Rönne Å låg ett bryggeri där man tillverkade olika drycker. När bryggeriet från början startades vet man inte riktigt men under 1890-talet vet man säkert att det skall ha tillverkats bayersk öl. Metoden för att framställa lageröl s.k. underjäsningsmetod framträda i mitten av 1800-talet i Sverige, så man tror att bryggeriet borde ha startas någon gång under 1870-talet. Ifrån år 1873 finns det ett spår om att Engelholms bryggeriaktiebolag existerar och att den första protokollboken har förts ifrån det året, men som dock har förts en tid dessförinnan. Under augusti det året redovisade Engelholms bryggeri en vinst på bolagsstämman.


Under det kommande året uppstod dock en kris och bryggeriet gjorde en förlust med 2095 riksdaler. Nya aktieägare sattes in och disponenten byttes ut. Resultatet kom att förbättras under kommande år och en utdelning om 25-40% på aktiekapitalet under åren 1876-78. En arbetarlön uppgick då till 1,50 per dag medan disponenten tjänade 100 kr per år plus 5% av vinsten, men troligen var disponenttjänsten inte någon heltidssyssla.


1892 kom en bryggmästare att anställas, Herman Rosander, som kom att tjäna 100 kr i månaden, fri bostad samt ett tantiem om 10% av nettovinsten. Rosander var utbildad i bryggerikonsten i Berlin men härstammade ifrån Stockholm. Vid Rosander start initierade han på en ny- och tillbyggnad så att bryggeriet blev ett modernt ångbryggeri till kraftöverföringen samt för att värma brygghuset. År 1897 nämns för först gången en anställd bland fotfolket, änkan Johanna Palmgren i samband med att hon beviljats årligt underhåll på 50 eller 75 kr under sin livstid då hon lämnade sin anställning.


År 1900 höjdes Engelholms bryggeris aktiekapital från 40 000 till 61 200 kr. Styrelsen beslutade det året att bygga mälteri samt att utöka produktionen ytterligare. Så den nya bolagsordningen fastslår att bryggeriets syfte skall vara att tillverka bayerskt öl, andra matdrycker samt kolsyrade drycker. Bryggeriet försökte också öka sin marknad genom att hyra försäljningslokaler i närliggande områden och de tecknade även aktier i Engelholm-Klippans järnväg, Pyttebanan. Med förutsättning att stationen placerades nära bryggeriet vilket den också gjorde. År 1904 föreslogs det att man skulle köpa in en ismaskin som skulle säkra istillgången, vilket man gjorde. Innan var man beroende av lagrad natur is för kylning.


Engelholms bryggeri började gå mycket bra och aktiekapitalet fördubblades till 122 400 kr. År 1908 byggdes en ny disponentvilla vid kvarteret Rapphönan som låg mittemot bryggeriet och tidigare bostad inne i bryggeriet gjordes om till kontor. Bolaget köpte även upp tomter i Östra Ljungby och Kattarp för att kunna bygga hotell men även investeringar i aktier i olika bolag gjordes.


Bryggeriarbetarna börjar organisera sig fackligt inom Svenska grov- och fabriksarbetarförbundet och år 1901 godkände disponenten Rosander ett avtal som innebar att arbetsdagen skulle högst vara tio timmar, lönen för en vanlig arbetare skulle vara 70 kr per månad medan förmannen fick 80 kr och pannmästaren skulle få 70 kr plus bostad. Sensommaren året därpå kom Svenska Bryggeriarbetarförbundets avdelning 20 att bildas i Ängelholm. Under sommaren och förhösten år 1909 uppstod en storstrejk som kom att påverka bryggeriet men bryggeriet gick bra återigen efter ett tag och år 1915 ägdes bolaget av tre medlemmar dels av släkten Frummerin, disponent Rosander och en doktor Carl Stabe.


Ny bryggmästare


År 1937 eller -38 övertog Herman Rosanders son Nils att leda Engelholmsbryggeri. Även Nils hade genomgått lika bryggeriutbildning i Berlin som sin far, men Nils tog ut sin examen vid Skandinaviska bryggarhögskolan i Köpenhamn. Innan Nils tog över bryggeriet arbetade han tidigare på två andra bryggerier, Malmö och Kristianstad. Det var Nils som tog initiativ till att ändrade stavningen från Engelholm till Ängelholm.


Ängelholms bryggeri sysselsatte som mest ett 30-tal arbetare och en stor del arbetande var kvinnor som främst skötte tappningen. En stor del av de anställda vad daglönare, de fick bara arbeta när det behövdes. En dagavlönare som infunnit sig på arbetet kunde väl bli hemskickade direkt på morgonen, utan betalning, om disponenten ansåg att lagret räckte.


Bryggeriets byggnader


Bryggeriets fabriksbyggnad rymde under 1940/-50 – talet fyra plan, som låg parallellt med Rönne Å, där det fanns kornplan, brygghus, mälteri, kölna, glaslager, humlekammare och pannhus. Under byggnaden låg de stora jäskällarna. Mittemot kontoret som låg vid Bryggaregatan låg tappningshallen med lagret till färdiga produkter. Utmed hörnet av denna byggnad fanns som prydes med ett skärmtak utlastningen. Vid utlastningen hade lagerchefen ett litet kontor och det fanns även en ingång för de som ville köpa öl eller andra drycker direkt ifrån fabriken.


Tillverkningsprocessen


Kornet som användes för maltberedningen levererades till bryggeriet i hundrakilosäckar och från markplanet skulle sedan säckarna hissas upp till fjärde planet. För detta arbete krävdes tre man. På markplan stod en man och lade en kätting om säckens öppning och därefter hissades säcken upp. På fjärde planet stod två man, den ena skötte hissverket och den andre skulle dra in säcken på golvet. Då hissen inte gick att stanna så krävdes det ett bra samarbete. Mannen som skulle ta in säcken behövde få ett ordentligt tag annars var risken att han inte orkade dra in den på golvet och då föll säcken genom alla loften och ner på marken igen. Mannen nere på marken lärde sig därför att gå åt sidan och alltid se uppåt efter att säcken hissats upp. Några större olyckor hände därför inte, bortsett ifrån att säcken sprack och kornet spred över hela vägen.


Kornet kom sedan att läggas i vatten ett par dagar och därefter breddes det ut på golvet, mälteriet var ett s.k. golvmälteri, i ett ca tio cm tjockt lager. Kornet fick inte bli för varmt, då säden grodde, varför man fick kasta om kornet. Stora träskovlar används för att vända malten två gånger om dagen i mälteriet. Den grodda säden torkades sedan i kölnan. Kölnans skorsten ledde sedan ut vattenångan från kölnan. Processen i kölnan gjorde att det bildades malt som därefter krossades i maltkrossen. 1938 lades mälteriet ner och man tog istället malt ifrån andra mälterier, främst ifrån Klippan.


Vörten, blandningen med vatten, malt och humle leddes sedan ner till jäskällarens kar som antingen var i aluminium eller rostfritt. Satsen fick sedan stå och jäsa i 7-10 dagar under en ganska låg temperatur, ca tio grader. Efter jäsningen förvarades brygden i liggare av ek och senare i emaljerat järn. Efter jäsningen pastöriserades ölen vilket gjorde att hållbarheten förbättrades. Slutligen korkades flaskorna och blev etiketterade. Ängelholms bryggeri levererade alltid sin öl i 33 cl flaskor.


Leverans av dryckerna


Från början skedde leveranserna med hjälp av häst och vagn. Vid långa turer använde man två hästar som drog vagnen och de flesta turerna gjordes inom ett område på ungefär tre mils radie, såsom till Laholm eller Örkelljunga. Leveranser inom staden användes en täckt vagn som drogs av endast en häst. Ängelholms bryggeri hade totalt åtta hästar. Främst såldes ölen till hotell och restauranger men även till hushållen.


År 1918 införskaffades den första bryggeribilen, som var en gammal tysk krigsbil. Det blev stalldrängen som fick lära sig att köra bilen. Ett körkort förr krävde ingen lång övningstid och gav därav ingen större körskicklighet. Redan vid första turen med bryggeribilen så krockade stalldrängen med ett lokmotiv, bilen gick emellertid att reparera. På 1930-talet användes inga hästar längre för att leverera utan allt gjordes med bil. Ölförsäljning till hushållen i staden skedde dels genom Ängelholms bryggeris utkörare och dels Klippans bryggeri.


Nedläggning


Malmö förenade bryggerier köpte 1959 Skånebryggerier och flera gamla bryggerier lades då ner. Omkring årsskiftet 1959/-60 lades Ängelholms bryggeri ner och fungerade endast som nederlag för Malmö förenade bryggerier och Pripps till 1962. Nederlaget kom sedan att flyttas till den första industribyggnaden på den nya Kungsområdet, det huset där elektronikkedjan OnOff idag håller till. 1964 den 10 februari föll bryggeriets gamla skorsten och efter det köpte HSB det bryggerikvarteret. HSB byggde sedan om det till bostadshus och kom att disponera bostadsrättföreningen Bryggeriet. Den gamla disponentbostaden i kvarteret Rapphönan användes under åren 1963-64 som ungdomsgård men kom sedan också att byggas om till HSB lägenheter.

Copyright Brf Bryggeriet © All Rights Reserved